TesenPTHälsa&Livsstilscoach

Promenera Motionera mera ♡ Keep it simple ♡
Du är själv förändringen du vill se 👊 och håll det enkelt! 
Vardagsmotion är den bästa medicinen, visste du att det räcker med 30 minuters rask promenad om dagen, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som tillsammans med Carl Johan Sundberg, läkare och professor i fysiologi, har skrivit boken Hälsa på recept.
Om man vill jogga räcker 20 minuter per dag. Den som springer snabbt får samma hälsoeffekter av att springa tio minuter per dag.

Om man rör på sig en halvtimme varje dag under sitt liv så lever man fem år längre i genomsnitt. Förklaringen är enligt Anders Hansen denna:
– När man motionerar "föryngras" cellerna genom att det bildas fler och effektivare mitokondrier, ett slags kraftstationer som utvinner energi ur det vi äter. Dessutom tror man att de så kallade telomererna förlängs. Ju längre telomerer desto längre kan vi leva.

Håll hjärnan ung
Hjärnan börjar krympa tidigt i livet, redan vid 25 års ålder. Att hjärnan krymper bidrar till att hjärnan åldras och att värt tänkande blir långsammare och att minnet blir sämre. Idag vet vi att fysisk träning är enormt viktigt för att bromsa hjärnans åldrande så att vi kan behålla våra mentala funktioner som minne och koncentration högre upp i åldrarna.  Hjärnan är förmodligen det organ som påverkas mest av att vi rör på oss. Men vad beror detta på?
– På kort sikt blir hjärnan bättre syresatt när vi rör oss vilket beror på att blodflödet i hjärnan ökar. På längre sikt har regelbunden träning andra effekter såsom att det bildas nya hjärnceller i hjärnans minnescentrum. Fysisk aktivitet stärker dessutom frontalloben, hjärnans mest avancerade del där förmågor som koncentration, beslutsfattande och impulshämning finns.

Skydda mot depression
Man vet att effekten av motion är likvärdig med antidepressiva medel vid lätt till medelsvår depression. Det räcker troligen inte med enbart promenader, man behöver få upp pulsen mer och springa i 30 till 45 minuter flera gånger i veckan för att få effekt.

Håll tarmen igång
Motion är ett utmärkt "naturmedel" för att få igång en trög och trilskande tarm. En lagom rask promenad dagligen räcker för att stimulera tarmrörelserna och motverka förstoppning. Men du får gärna öka dosen med cykling, gympa eller annat som känns roligt och bra.

Bli av med stress och förhindra utbrändhet (utmattningsdepression)
Fysisk aktivitet är en fullständigt makalös stressmedicin, kanske den allra bästa som finns. 
Regelbunden träning leder till att stresshormonet kortisol sänks succesivt. Områden i hjärnan som fungerar som bromsar mot stress stärks. 
Träning lär kort och gott kroppen att inte reagera så starkt på stress. Genom att röra på oss blir vi mer resistenta mot stress och kan hantera stress bättre. Vi tar inte bort stressen, vi blir bättre på att hantera den
Stress är den vanligaste orsaken till utbrändhet. Långvarig stress har en nedbrytande effekt på delar av hjärnan som krymper vilket i sin tur driver ännu mer stress i en ond cirkel som kan sluta med utbrändhet. Genom att träna vänder man den här utvecklingen och bryter den onda cirkeln.

Träning och elitidrottare 
Med tanke på ovan information och vad hjärnan påverkas av träning.  Forskning visar att var upp till var tionde elitidrottsutövare har drabbats av utmattningssyndrom och när det gäller överträning, som är en överlappande problematik, är siffran 30 procent. Samtidigt tror forskarna att ännu fler kan ha problem.
När de flesta lägger karriären på hyllan blir det ingen avtrappning på träningen, liksom du bör vid medicin beroende. Kroppen hamnar därmed i brist på  dopamin som varit på hög nivå under lång tid, hjärnan hamnar i stress och hög kortisolnivå och depression utlöser på olika sätt i kroppen. 

Håll blodtrycket nere
Regelbunden fysisk aktivitet med måttlig ansträngning ger ett bra skydd mot högt blodtryck. Motionsträning i form av uthållighetsträning sänker blodtrycket med upp till 7/5 mm Hg hos personer med mild till måttlig hypertoni.

Stärk ditt skelett
Bristen på fysisk aktivitet är kanske den största riskfaktorn för benskörhet idag. Skelettet behöver allsidig belastning för att må bra. Enkelt uttryckt kan man säga att muskler som används ofta och blir starka "kräver" mer av skelettet, så att nybildningen av benvävnad hela tiden hålls igång.

Åderbråck och "fönstertittarsjuka"
Du kan förebygga åderbråck och svullna ben. Om du redan fått åderbråck kan du förhindra att de blir sämre. Promenader, jogging, cykling tränar muskelpumpen i benen, som sörjer för en normal blodcirkulation. Gångträning gör att blodet hittar nya vägar för att nå ut i benen, nya små blodkärl växer till runt förträngningen.

Skydda mot cancer
WHO:s senaste rekommendationer säger att 150 minuter fysisk aktivitet per vecka minskar risken för cancer, även bröstcancer. Två omtalade studier visade att risken att drabbas var 25-30 procent lägre för kvinnor som motionerade regelbundet och att lätt jogging fyra timmar i veckan minskar risken för bröstcancer för kvinnor efter klimakteriet med mellan 30 och 50 procent.

Gå ner i vikt/håll vikten
Att gå i trapporna, ta fem minuters extra promenad om dagen och arbeta en timme stående varje dag kan göra mirakel för hälsan.

Håll det enkelt. Och när det känns som jobbigast att gå ut och ta promenaden!
Det är då du behöver den som bäst 👣
Kram Tesen ♡ 



Stroke Styrka Saknad
Att vara anhörig till någon som haft stroke. 
Min man fick en stor stroke för ca 1,5 år sedan. Han hade tur var i god fysik och kroppsligt har det inte blivit några funktionsnedsättningar. Men innuti finns ärren kvar, och en bestående huvudvärk som han nästa gör vad som helst för att få bort. 

Självklart har jag läst på! Men brochyrer o tips om böcker man fick första tiden, orkades bara till en viss del. Ni behöver alla i familjen gå och prata med någon.... fick många förslag och telefon nr i handen. Men när man är drabbad och även anhöriga orkar man många gånger inte ta tag i den biten. Utan kopplar upp kroppen på överlevnad och sätter självklart barnen först. 

Barnen slåss man för, och kopplade in kurator på skolan. Men oftast stannar de av och det vart nog bara ett samtal för dem. 
Men vi är en väldigt öppen och orädd familj som pratar hemma mycket om allt möjligt. Genom mina egna erfarenheter som ung går det inte att dölja för barn. Ren vit ärlighet är det bästa. 

Som utbildad hälsocoach så säger jag såhär. 
Sjukvården bör se över anhörigstöd och det i överlag. 
Som min mor brukar säga...
"Man ska vara frisk för att orka vara sjuk" och ta sig fram inom vården.

Överlevnad styrka och saknad
Stark ja! det vet jag att jag är. Men ofta är de dem som varit stark för länge som också drabbas av utbrändhet, stroke och sjukdomar i överlag bryter ut av långvarigt stresspåslag både mentalt och fysiskt. Det är vår bakgrund ,våra omständigheter som påverkar om vilka vi är och blir. 
Överlever gör jag och känner mig stark trots allt i min ryggsäck. 
Men den omedvetna rädslan finns varje sekund hos mig och barnen. Nu pratar han konstigt igen pappa! Han är så trött och konstig. Och du mamma är ju mest bara arg på honom.
Ja, jag saknar mannen jag levt med i 25år och gifte mig med. Energin och livsglädjen är borta. 
Ja, jag blir frustrerad.....
Vi båda bör nog börja acceptera sjukdomen som medföljde. 
Hjärntrötthet eller mental trötthet (fatigue) innebär att den mentala energin snabbt tar slut vid olika typer av vardagliga aktiviteter.
Hjärntrötthet är vanligt bland personer med afasi. Det visar sig genom att personen som är hjärntrött har svårt att behålla uppmärksamhet och koncentration. Det påverkar relationer, arbete, studier och vardag på ett negativt sätt.
Vanliga symptom
Typiska tecken på hjärntrötthet är:
• snabb förlust av mental energi
• att det krävs lång återhämtning
• koncentrations/uppmärksamhetsproblem
• hjärntröttheten varierar
Orken tar snabbt slut

Hjärntrötthet syns inte. En person kan vara fullt engagerad i en aktivitet för att i nästa stund vara helt utan energi. 
Det gör att omgivningen ofta har svårt att förstå sig på vad hjärntrötthet innebär. Det går exempelvis inte att "skärpa sig" för att orka lite till.
Tröttheten fungerar på olika sätt hos olika personer. En del kan få mer ork genom att vila och sedan återuppta aktiviteten. För andra är orken definitivt slut för dagen när den mentala tröttheten sätter in.
Vad kan hjälpa vid hjärntrötthet?
Att lära sig hantera hjärntrötthet handlar om att vara energismart och se till att hushålla med den energi en person har.
• Förlägg viktiga möten till den tid på dagen när du har mest ork. Vila gärna innan mötet.
• Träffa få personer åt gången.
• Handla vid tidpunkter då få är ute i affärer. Handla gärna via internet.
• Ät regelbundet och se till att din kost är väl sammansatt.
• Planera ditt resande så att det blir så lugnt som möjligt.
• Ersätt läsande med lyssnande, exempelvis talböcker eller användning av talsyntes för att läsa webbsidor och dokument.
• Organisera din dag och din vecka så att det blir lugnare. Var noga med att lägga in tid för vila. Bra dagsrutiner hjälper till att skapa struktur. Gör en lista över vad som ska göras under dagen och stryk det som har gjorts. Prioritera dina aktiviteter. Lär dig säga nej.
• Hitta aktiviteter som ger dig hjärnvila, exempelvis skogspromenader i ensamhet eller att sitta vid en sjö.
• Använd hjälpmedel som almanacka, anteckningsbok eller mobiltelefon för att komma ihåg aktiviteter. Hörselskydd och öronproppar kan begränsa störande ljud. Solglasögon och svarta persienner kan avskärma starkt ljus. Gåstavar ger den som har dålig balans ett bra stöd.
Medicin, meditation och mindfulness
Det forskas på hjärntrötthet. Flera testar nu olika mediciner för att minska hjärntrötthet. Meditation och mindfulness har visat sig ha viss positiv effekt på hjärntrötthet, i alla fall under den period det utövas.
Fakta om hjärntrötthet är från boken "När hjärnan inte orkar".Om hjärntrötthet" (2014, Recito förlag) av Birgitta Johansson fil dr och specialist i neuropsykologi och Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi